Under
våren 2002 skrev jag en magisteruppsats på Institutionen
för Data- och Systemvetenskap (DSV) som är gemensam
för Stockholms universitet och KTH. Min uppdragsgivare
var Riksskatteverkets IT-avdelning och uppsatsen handlar
om hur organisationer hanterar metadata i datalager.
Uppsatsen fick mycket bra kritik då den presenterades
på ett seminarium i september 2002.
****
Sammanfattning av
uppsatsen Metadata är en central del av ett datalager (eng.
data warehouse). Rutinmässigt brukar metadata översättas
till data om data. En mer preciserad förklaring är att
metadata är dokumentation, beskrivningar och förklaringar
över vad som finns i datalagret. Metadata skall vara till
hjälp för alla i en organisation som direkt eller indirekt
arbetar med datalagret.
Vikten av god hantering av metadata i datalager ökar ständigt
och orsakerna till detta är flera. Systemen blir allt
mer komplexa med den snabba tekniska utvecklingen. Det
samlas in mer data och storleken på datalagren ökar. Men
den kanske viktigaste faktorn är att det idag är så många
fler människor involverade i ett projekt och då krävs
metadata för att ett effektivt jobb skall kunna utföras.
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur organisationer
hanterar metadata. En utvärderingsmodell med fem faktorer
har skapats och för varje faktor har ett antal kriterier
tagits fram. Genom att tillämpa faktorerna och deras respektive
kriterier kan organisationers hantering av metadata analyseras.
Med utvärderingsmodellen som grund har en kvalitativ undersökning
genomförts där fyra organisationer intervjuats om deras
hantering av metadata.
Undersökningen visar att de fyra organisationerna är medvetna
om vikten av metadata och att de har vissa strategier
för att hantera metadata. En utmaning som många organisationer
står inför är att få slutanvändarna mer involverade och
engagerade. Från företagsledning finns hårda krav på teknisk
dokumentation, så att företaget inte blir sårbart vid
avhopp eller sjukdom. Men eftersom viss kunskap är svår
att dokumentera innehas en del kunskap endast av ett fåtal
personer i några av de undersökta organisationerna.